Mattias Kristiansson, redaktör för 3dp.se

mattias-kristiansson-MiJ
2016-01-0107:30

3dp

Produktionskraft & konsumentmakt – så påverkar 3D-print samhället. Mattias Kristiansson, redaktör för 3dp.se, höll under MiJs lunchmöte den 24 september, ett intressant föredrag om 3D-printers och dess användningsområden.

Vad är en 3D-printer? Ja, det är egentligen bara den generella benämningen av ett antal tekniker av additativ tillverkning. Mattias förklarade de viktigaste teknikerna, där de stora skillnaderna främst låg i vilken upplösning och noggrannhet printern kan jobba med samt vilken bransch som i huvudsak använder sig av de olika teknikerna.

Gemensamt för dessa tekniker är i huvudsak att de är baserade på 3D-filer, att komponenter byggs i tunna lager och att processen oftast är oerhört långsam. Metoden används i huvudsak inom tillverkande branscher där man har ett behov av att ta fram individanpassade produkter, dvs. metoden passar sig inte för massproduktion! 3D-printers är däremot av stor nytta framför allt för komplexa former, när det är både dyrt och tidskrävande att ta fram verktyg och gjutformar.

Mattias gav ett exempel från flygindustrin, som med hjälp av denna teknik har kunnat ta fram lättare (i vikt) spännen till säkerhetsbältet. Ett traditionellt tillverkat spänne väger 155 gram, ett 3D-printat i materialet titan bara 68 gram. Det kanske inte låter mycket, men en viktreducering på 87 gram per spänne, gånger 853 säten i en Airbus A380 ger 74 kg per flygplan – vilket för planets livstid innebär en besparing på 3,3 miljoner liter bränsle!

Även inom det medicinska området är tekniken viktig. Det forskas bl.a. på att kunna ”printa” fram vävnad, för att exempelvis kunna använda när en bröstcancerpatient behöver fylla ut ett bortopererat bröst med vävnad. Ett annat exempel är hörapparater, där varje apparat som framställs är individanpassad.

 

Mattias Kristiansson, redaktör för 3dp.se

Inom modebranschen ser man nyttan av att kunna ta fram unika former och testa designer innan man sätter igång produktioner skarpt. Det blir således en ekonomisk enstyckstillverkning. I framtiden ser man även fördelarna med att kunna personalisera produkter, där konsumenter från början får vara med och påverka och skapa sin egen design. Se de roliga skorna på bilden!

Drivkrafterna är flera, i många sammanhang är det kostnadseffektivt att i små volymer ta fram komplexa individanpassade komponenter. Det ger snabbare access till marknaden, lägre kapitalinvesteringar och ingen lagerhållning. Möjligheterna att ”tänka bort” begränsningar samt skapa bättre funktionalitet i en och samma process är till stor fördel.

Dock har metoderna sina begränsningar, både vad gäller material och storleken på komponenter som tas fram, men för framtagning av prototyper i plast är metoden riktigt bra. Diskussioner om privatkopiering äger ofta rum, men i dagsläget är det svårt att skapa en exakt kopia. Massmedial uppmärksamhet har också ägt rum vad gäller framställning av vapen med denna teknik.

Vad kostar en 3D-printer? Spannet är stort, allt från 5 000 kr för en billig konsumentvariant som man får bygga ihop själv till 5 000 000 för en större professionell printer.

Man ser framöver en stor tillväxt på konsumentsidan, då vi människor blir mer och mer digitaliserade och söker personliga individanpassade lösningar. Vi gillar att skapa våra egna lösningar! Vem av er blir nästa ägare av en 3D-printer?

Mattias Kristiansson, redaktör för 3dp.seTack till Mattias Kristiansson, redaktör för 3dp.se

Vid pennan: Ingegerd Skrealid